1. Pionjär inom stressforskningen
Började forska inom ämnesområdet 1955 i samarbete
med nobelpristagaren professor Ulf von Euler och sedermera professorerna
Carl Gemzell och Gunnar Ström. Grundade Karolinska institutets
Laboratorium (sedermera institution och avdelning) för (klinisk)
stressforskning 1959. 1973 utsågs verksamheten till WHOs
”Collaborating Research and Training Centre for Psychosocial
Factors and Health”, det första i världen i sitt
slag. Utsågs 1978 till vårt lands förste professor
i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin, vid
Medicinska Forskningsrådet/Karolinska institutet. Har författat
7, medförfattat 11 och redigerat 8 böcker och publicerat
över 300 vetenskapliga artiklar översatta till alla världsspråk.
2. Pionjär inom det psykosociala arbetar- och hälsoskyddet
Insåg tidigt psykosociala faktorers betydelse för hälsa
och välbefinnande, såväl inom arbetslivet som i
den mänskliga tillvaron i stort. Uppmärksammades av regering
och riksdag genom inrättandet av Statens institut för
psykosocial miljömedicin under socialdepartementet, med uppgift
att komplettera institutionen vid Karolinska institutet med målinriktad
forskning och kunskapsspridning i samhället som uppgift och
med honom som chef från grundandet 1980 till hans avgång
med ålderspension 1995. Verksamheten har vid externa utvärderingar
fått synnerligen positiva omdömen.
3. Plantskola för tvärvetenskap
Insåg tidigt vikten av samverkan mellan biomedicin, beteende-
och samhällsvetenskap och organiserade sina ovan beskrivna
verksamheter med inriktning på detta. Sex av hans tidigare
medarbetare har i sin tur fortsatt att etablera verksamhetsområdet
som professorer i Stockholm och Uppsala.
4. Påverkat utvecklingen även
internationellt
Etablerade samverkan med FN-organet WHO redan 1969. Utsågs
1973 till ledamot av organisationens expertpanel för mental
hälsa och deltog i eller ledde ett stort antal konsultationer,
som successivt bidrog till världshälsoorganisationens
ökade insikt om interaktionen mellan biomedicinska, psykologiska
och socioekonomiska faktorer, bl a genom publikationer utgivna
av WHO och ILO. Har författat ett av kapitlen i underlaget för
amerikanska regeringens första stora folkhälsorapport (Healthy
People, 1979) och ett kapitel i amerikanska vetenskapsakademiens
rapport om forskning om stress och hälsa, den sistnämnda tillsammans
med professorerna Marianne Frankenhaeuser och Bertil Gardell. Har
i samverkan med Ryska Rådsrepublikens medicinska vetenskapsakademi
och dess hälsoministerium organiserat vetenskapliga konferenser
i Moskva (1995 och S:t Petersburg (1997) och medverkat till publicering
av förhandlingarna på engelska och ryska. Tog initiativ till och
bidrog verksamt till genomförandet av den första internationella
”triangelkonferensen” om arbetslivets stress och hälsa
i världens tre viktigaste post-industriella regioner - EU,
Japan och USA, som resulterade i den s k Tokyodeklarationen. Har
även i samverkan med hustrun Inger författat Europeiska
kommissionens första ”handledning” till de 15
(numera 25) medlemsstaterna - ”Guidance on work-related stress”,
utgiven på engelska, tyska, franska, spanska och italienska
(2000). Denna har varit ett av underlagen för arbetsmarknadsparternas
Ramavtal om arbetsrelaterad stress i EU 25 (2004). Har 2005 valts
till ordförande för det vetenskapliga rådet för
WHO European Office for Investment for Health and Development.
5. Insatser som folkbildare
Har hållit ca fyratusen föreläsningar såväl
i akademiska sammanhang som för arbetsmarknadens parter, i
vård, skola och omsorg, och för flera generationer skyddsombud
och huvudskyddsombud. Har författat populärvetenskapliga
småskrifter inom sina kompetensområden, som fått
mycket stor spridning - Skandiaskriften ”Stress och hälsa”
har sedan den första utgivningen 1961 tryckts i uppdaterade
upplagor i sammanlagt över 1,3 miljoner exemplar. Organiserade
åren 1970-78 fem WHO-symposier om ”Society, Stress
and Disease” i samarbete med Uppsala universitet och redigerade
bidragen från en världselit av forskare i fem volymer
utgivna av Oxford University Press.
Belönades 1983 med Aftonbladets Gunnar Rosell-pris "för hans pionjärarbete som medicinsk forskare, opinionsbildare och folkupplysare inom området psykosociala faktorer och hälsa. - Han har därigenom direkt eller indirekt bidragit till arbetet för en mera människoanpassad arbetsmiljö och annan livsmiljö och bättre hälsa för människor i många länder" (LO-ordföranden Gunnar Nilsson).
Belönades 2001 med Konungens medalj för "banbrytande insatser inom stressforskningen" och utsågs 2003 till en av årets folkbildare av ABF (Fönstret).
Fick 2006 Amerikanska psykologförbundets (APA) och National Institute's for Occupational Safety and Health (NIOSH) "Career Achievement Award".
Lennart Levi och professor Jeffrey Johnson
